mandag, november 20, 2006

Hvor solfylte skyer seiler over et landstrakt vann og i seg naturen speiler der finner du meg

Jeg skriver i dag, om dagen, nå. Jeg skriver. Jeg er viktig. Jeg har noe jeg vil ha sagt. Det er så mye jeg vil ha sagt. Dette er viktig. Hør; DETTE er viktig. Jeg har så mye smart (og viktig) i tankene mine. Noe som flere enn meg bør få tilgang til. Viktigheter som gjør verden mer viktig. Se bare her (hvor lite overbevist jeg er):
Om man vet
vad man vill säga
då kan man säga det
då behöver man inte skriva
in bokstav
efter bokstav
efter

Nettopp.

Forstår dere?
Var hamnar vi?
Ingenstans, där, var som helst.
Tillexempel i skrivandets orörlighet, i läsandets orörlighet.
Kroppen kvarstår. Biopolitiken pågår. Vi blir inte av med våra kroppar. Vi blir inte fria från våra kroppsligheter. Inte heller från dem.Vi är alltid redan konstituerade av radikala beroenden. Oavsett vilken subjektivitet vi talar om. Om vi alls talar, eller skriver, vilket inte är säkert.

Så.